ebba_makea

Veterinären ringde i förmiddags. Makea har fått behålla vattnet hon druckigt nu på morgonen vilket gör att dom ville operera idag. Fan vad det suger fett rent ut sagt att dom måste ta bort livmodern på henne. Självklart går hälsan för allt annat i hela världen och jag gör allt jag kan för att få tillbaka min Makea, den glada, spralliga, aktiva lilla jobbmaskin som alltid ställer upp på allt.

Men man måste väl på något sätt även få sörja att avelsplanerna gick åt skogen och de som väntat på valp från Makea får vända sig åt nått annat håll, vilket även gäller mig själv. Att hitta en ny avelstik var väl inte det jag planerat innan direkt men.. Om jag ska ta en till själv (vilket inte kommer ske förrän något år i så fall) eller sätt ut någon på foder återstår att se. Nu ska Makea bli frisk och glad först. När hon är frisk och glad igen kan jag börja se framåt och bygga nya planer.

Precis nu ringde underbara sköterskan som jag pratade med när jag ringde in första gången igår. Hon hade funderat på en aussie som nästa hund och ställde massa frågor om rasen. När vi kom in med Makea på undersökningen så trillade sköterskan in i rummet, sen va hon fast. Hon blev helt förälskad i Makea och ville inte släppa henne ur syne alls :) Mattes Pärla sätter sina fotspår. Sköterskan har suttit och pysslat med henne och ringde precis och berättade hur underbar Makea är och att hon aldrig blivit så förälskad i en hund vid första ögonkastet. Vi pratade helt om allt möjligt med hund vilket visar hur underbara människor det är på Västra Djursjukhuset! Hon hade precis suttit och kliat Makea på magen och sa att hon hälsar till sin matte. Sköterskan är väl näst intill lika förtvivlad som jag över att livmodern kommer tas bort då hon absolut ville ha en Makea-valp som sin första aussie.

Så mycket som jag ville ha en underbar liten dotter av min Makea. Makea, som bevisat allt jag velat se - allroundhunden! Uppflyttad i alla startade grenar på en gång (agility, bruks, lydnad), viltspårschampionat, CERT på utställning. Det kan inte sägas nog med gånger vilken underbar tävlingshund (och vardagshund) detta är. Det fokus hon ger mig på tävling slår allt, den tävlingsinstinkten, vinnarviljan och samarbetsförmågan hunden har. Att vi inte kommit längre redan nu har ju till största delen med att hon inte har mått bra att göra, livet för henne har inte varit helt rättvist än. Hon är bara 2år. Jag som till och med har hanen jag ville ha till henne. Kombinationen som skulle göra tävlingshundarna med "DET".

Men hur mycket man än måste få lov att deppa över detta så kan man å andra sidan hoppas att detta kan ställa allt tillrätta med Makeas hälsa igen. Om det är "tur i oturen" så kommer Makeas problem försvinna i samband med att livmodern försvinner (vilket hade varit skönt). Om så är fallet så va det på ett sätt "onödigt" eftersom vi hade kunnat rädda henne från akut livmoderinflammation genom att para Makea under nästa löp och sen hade allt kunnat bli bra. Men om spyendet inte försvinner ihop med livmodern så var det ju bra, för vet jag inte vad det är som orsakar spyendet så hade jag ändå inte tagit in henne i avel med rädsla för ärftlighet. Så det är pest eller kolera, bara att välja. Och jag väljer det rätta känner jag, för blir hon frisk och mår bra så är det värt allting i hela världen!!

Och ska man försöka va positiv så slipper jag löp och skendräktighet och behöver inte planera tävlingarna efter löpperioderna.

Någon som har erfarenhet av kastrerade tikar? Det jag har fått för mig är att dom blir sega, lata och feta! Det skrämmer mig.....

Makea kommer opereras efter lunch, så sänd henne en tanke när hon ligger där och sover gott ♥

Mattes livs vackraste diamant! ♥ Du förgyller mitt liv ända in till den djupaste delen av mitt hjärta ♥