ebba_makea

Fick tillbaka blogglusten för en sekund nu när jag känner mig glad, så passar på att skriva några rader.. Idag står dörrarna på JobbTassarna öppna. Sitter här nu och äter frukost. Det är fortfarande rätt overkligt att vi fått möjlighet att jobba med det vi älskar mest! Hundarna som är inne nu verkar vara väldigt trevliga :) Det känns konstigt att numera säga "vi ses på jobbet" eftersom det hela tiden tidigare sagts "vi ses i lokalen". Men nu är det mer än en lokal som vi bygger i, nu är det vårt jobb. Knasigt overkligt men galet kul!

Egen företagare alltså... :)

På aussielägret i helgen va det precis lika roligt som alltid :) Sena kvällar, tidiga mornar och fullspäckade dagar hör läger till och med allt trevligt folk så kan helgen inte bli annat än lyckad! Makea skötte sig kanon och vi har fått lite nytt att träna på. Två agilityläger gjorde susen och suget mot hinderbanan är stort!!! Kan snart inte hålla fingrarna i styr och Razzla kommer nog få testa på ett o annat. Den hunden kommer bli som en raket på banan! Av att tyda på henne i skogsterräng så kommer jag (som ganska omoget blåbär) ha det rätt svårt, men jag ska göra allt i min makt för att lära mig handling på ett grymt sätt.

Razzla gör framsteg i sin komplicerade vardag, små men ändå märkbara! Man får glädjas åt det som kommer och när hoppet ibland känns långt långt borta så händer något som gör att lågan tänds lite på nytt. Tur att man har Frida nära jämt som tar över när tålamodet tryter. Razzla är en hund som sätter allt på prov. Men så mycket kunskap jag kommer sitta på sen :) Inget ont som inte har nått gott med sig!

I lydnaden är hon en riktig pärla och har visat sig mer eller mindre ha allt jag önskat! Hon har ett temperament som få, en motor som tillhör en formel 1 bil och en perfektion som gör att jag tappar hakan... Än så länge saknas dock det där lilla extra i fokusen, men det är ju åldersrelaterat. Hon springer dock aldrig fram till andra hundar under träning, men vill gärna ha lite koll på dom ;) Min älskade söta sprattelhöna! Vad jag längtar till tävlingsplanen nästa år med den svart-vita faran!

Har dock hamnat i fällan som jag lovade mig själv att hålla mig borta ifrån. Vänsterbenet. Det är så sjukt roligt att träna lydnad med en hund som Razzla, men ack så farligt! Det ända hon bjuder på självmant är fotposition med kontakt.. och där kan hon sitta länge! Skitbra,,, men svårt att klicka in nya saker på :P Hon kan numera bakdelskontroll åt båda hållen i alla fall. Tänkte lära henne lite andra trix, men det är svårt, haha!

Makea har fått vila för det mesta, från lydnaden alltså. Det gör nog gott. Har inte riktigt haft tiden att lära in nya saker och har därför skitit i det ;) Känns skönt med paus. I övrigt mår hon fortfarande förvånansvärt bra, är som en valp i sättet och den enda hunden av mina o fridas vuxna som leker helt galen med de två små! Makea är den som ger upp näst sist (tro inte att razzla ger upp alls...). Ute springer hon som en tok och är som en stålfjäder som sprätter iväg! Är otroligt lättad över att se min älskade Ängel Blå så glad, så frisk och så tokig. Det värmer i mattehjärtat! På de två lägrena vi varit på nu har det varit 3 dagar non-stop agility. Tro inte att hon tröttnat! Dagarna i ända skäller hon som en tok och springer som bara den!! Tappar inte fokuset alls och skulle aldrig få för sig att vara tyst eller inte stressa upp. Det har varit sjukt kul!

Nu ska jag ut med hundarna! Men bloggar igen när lusten faller sig in ;)